| 38 Kapitlet |
1 |
Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade: -
|
2 |
Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt? -
|
3 |
Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked. -
|
4 |
Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd. -
|
5 |
Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne? -
|
6 |
Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten, -
|
7 |
medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop? -
|
8 |
Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet, -
|
9 |
när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda, -
|
10 |
när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför, -
|
11 |
och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»? -
|
12 |
Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats, -
|
13 |
där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån? -
|
14 |
Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud; -
|
15 |
då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder. -
|
16 |
Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten? -
|
17 |
Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar? -
|
18 |
Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra. -
|
19 |
Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning, -
|
20 |
så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus? -
|
21 |
Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal! -
|
22 |
Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem -
|
23 |
-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag? -
|
24 |
Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden? -
|
25 |
Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle, -
|
26 |
till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes, -
|
27 |
till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd? -
|
28 |
Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar? -
|
29 |
Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost? -
|
30 |
Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet. -
|
31 |
Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band? -
|
32 |
Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar? -
|
33 |
Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden? -
|
34 |
Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig? -
|
35 |
Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»? -
|
36 |
Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften? -
|
37 |
Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem, -
|
38 |
medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa? -
|