68 Kapitlet

  För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.  

-

  Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.  

-

  Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.  

-

  Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.  

-

  Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;  

-

  de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,  

-

  en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.  

-

  Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela,  

-

  då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.  

-

  Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.  

-

  Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.  

-

  Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:  

-

  »Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.  

-

  Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.  

-

  När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»  

-

  Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.  

-

  Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?  

-

  Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.  

-

  Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.  

-

  Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. Sela.  

-

  Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.  

-

  Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.  

-

  Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,  

-

  så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»  

-

  Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.  

-

  Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.  

-

  Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.  

-

  Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.  

-

  Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.  

-

  I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.  

-

  Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.  

-

  De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.  

-

  I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, Sela,  

-

  honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.  

-

  Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.  

-

  Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!  

-