15 Kapitlet

  Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:  

-

  »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»  

-

  Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?  

-

  Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'  

-

  Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.  

-

  I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.  

-

  I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:  

-

  'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;  

-

  och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»  

-

  Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.  

-

  Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»  

-

  Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»  

-

  Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.  

-

  Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»  

-

  Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»  

-

  Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?  

-

  Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?  

-

  Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.  

-

  Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.  

-

  Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»  

-

  Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.  

-

  Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»  

-

  Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»  

-

  Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»  

-

  Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»  

-

  Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»  

-

  Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»  

-

  Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.  

-

  Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.  

-

  Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,  

-

  så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.  

-

  Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»  

-

  Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»  

-

  Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»  

-

  Då tillsade han folket att lägra sig på marken.  

-

  Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.  

-

  Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.  

-

  Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.  

-

  Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.  

-